Ekologisk matproduktion påverkar klimatet mer än konventionell – och skillnaden är betydligt större än man tidigare trott. Det visar en internationell studie från bland annat Chalmers som har publicerats i tidskriften Nature.
– Ekologiska ärtor odlade i Sverige har ungefär 50 procent större klimatpåverkan än konventionellt odlade, visar vår studie. För svenskt ekologiskt vete är skillnaden ännu större, nära 70 procent, säger Stefan Wirsenius, forskare från Chalmers, och en av de ansvariga bakom studien, i ett pressmeddelande.
Forskarna har utvecklat en ny metod för att beräkna klimatpåverkan från markanvändning, bland annat för att jämföra konventionell matproduktion med ekologisk. Resultaten pekar på att ekologisk mat är en utsläppsbov av rang.
Skälet är att skördarna per hektar är mycket lägre vid ekologisk matproduktion än vid konventionell, främst eftersom konstgödsel inte tillåts i ekologisk odling. För samma mängd mat krävs därför mycket större markareal om den är producerad ekologiskt, hävdar forskarna. Denna argumentation är inte ny, men studien visar att arealskillnaderna kan ha större betydelse för klimatpåverkan än man tidigare trott.
– Större arealanvändning i ekologisk odling leder indirekt till stora koldioxidutsläpp från avskogning, säger Stefan Wirsenius. Detta gäller även svensk mark. Eftersom världens matproduktion hänger ihop via handel påverkas avskogningen i till exempel tropikerna även av hur vi använder den svenska jordbruksmarken. Om vi använder mer mark för samma mängd mat bidrar vi indirekt till större avskogning i världen.
Även ekologiska kött- och mejeriprodukter är ur klimatsynpunkt sämre än konventionellt producerad mat, hävdar Stefan Wirsenius.
– Eftersom ekologisk kött- och mjölkproduktion använder sig av ekologiskt odlat foder kräver även den mer mark än konventionell produktion. Det innebär att slutsatserna om ekologiskt vete och ärtor i princip även gäller kött- och mjölkprodukter. Men vi har inte räknat specifikt på kött och mjölk, och har inga konkreta exempel på detta i artikeln, säger han.
Forskarna använder en ny måttstock kallad ”koldioxidkostnad” för att beräkna effekten av att större arealanvändning bidrar till högre koldioxidutsläpp från avskogning. Detta mått tar hänsyn till hur mycket kol som finns inlagrat i skogar, och som släpps ut som koldioxid vid avskogning. Studien är bland de första i världen att använda ett sådant mått.
– Att större areal leder till större klimatpåverkan har oftast inte tagits hänsyn till i tidigare jämförelser mellan ekologisk och konventionell mat, säger Stefan Wirsenius. Detta är en stor brist eftersom, vilket vår studie visar, den effekten kan vara många gånger större än de växthusgasutsläpp som brukar inkluderas. Det är också allvarligt eftersom vi har politiska mål om ökad ekologisk odling i Sverige. Om de målen infrias kommer klimatpåverkan från svensk matkonsumtion troligtvis att öka kraftigt.