Enligt tidernas största, svenska skolmatsundersökning mår skolmaten fint ute i kommunerna. Bland annat har andelen kommuner med ett politiskt beslut kring skolmaten ökat kraftigt sedan 2011, skriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.

I en öppen undersökning som löpte mellan april och maj i år, har skolmåltidsverksamheten kartlagts i de kommunala grundskolorna. 240 av landets 290 kommuner har deltagit, vilket gör undersökningen till den största på området.

Resultatet, menar man från Livsmedelsverkets sida, har varit övervägande positivt:

I 74 procent av landets kommuner finns ett politiskt beslut med riktlinjer för måltidsverksamheten på grundskolan. Detta är en kraftig ökning sedan 2011 – då var siffran var 45 procent.
– Grunden för bra skolmat är engagerade beslutsfattare som inser skolmåltidens betydelse. Det är därför mycket positivt att medvetenheten hos kommunpolitikerna verkar växa, säger Eva Sundberg som är ansvarig för Livsmedelsverkets kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.

En växande andel av de kommunala grundskolorna har egna tillagningskök, 61 procent jämfört med 52 procent 2011.
– Eget tillagningskök ökar bland annat möjligheterna för individanpassning, minskar mängden matsvinn och skapar bättre förutsättningar för att kunna använda måltiderna i den pedagogiska verksamheten. Här finns en stor outnyttjad potential, fortsätter Eva Sundberg.

71 procent av dem som arbetar i skolmåltidsverksamheten har en storköksutbildning, kockutbildning eller liknande, vilket är en ökning sedan 2011.

Mindre positivt är att andelen kommuner som serverar lunch före klockan 11 har ökat på senare år. Dock – i de kommuner där det saknas politiska riktlinjer för måltidsverksamheten är det också vanligare att man lägger lunchen (alltför) tidigt, enligt Livsmedelsverket.
– Att schematekniskt få ihop det så att lunchserveringen hamnar på rimliga tider för alla elever är fortsatt en utmaning för kommunerna. Resultatet tyder på att det underlättar om man har ett kostpolitiskt program, säger Eva Sundberg.

Livsmedelskostnaden för lunchen i de kommunala grundskolorna var i genomsnitt 10,47 kr per elev och dag. Den kommun som lägger mest har en livsmedelskostnad på 14,62 kr/elev, nästan dubbelt så mycket som den kommun som har lägst kostnad, 7,53 kr/elev. Eva Sundberg understryker dock att en hög livsmedelskostnad inte per automatik innebär hög kvalitet på måltiderna.

Av de öppna svaren kan man utläsa att det är en utmaning för skolköken att klara av att ha ett tillräckligt stort utbud av maträtter för att tillmötesgå alla elevers individuella behov och önskemål.
– Det klagas ibland på skolmaten. Samtidigt är Sverige ett få länder som har skattefinansierad skolmat, vilket är en viktig insats för att utjämna sociala ojämlikheter i samhället. Det får vi inte glömma bort, säger Eva Sundberg.

Skolmatsundersökningen genomfördes mellan april och maj i år. 240 kostchefer, kostansvariga eller motsvarande från landets 290 kommuner besvarade en webbenkät. Det motsvarar en svarsfrekvens på 82 procent.