Uppskattningsvis inträffar fler än 500 000 fall av matförgiftning varje år till en samhällskostnad av mer än en miljard kronor. Att hantera livsmedel rätt är en kunskapsfråga och i en ny avhandling från Uppsala universitet visar Marie Lange, doktorand i kostvetenskap, att ungdomar har dålig koll på mathygien. Var femte niondeklassare visste till exempel inte att kyckling alltid måste vara genomstekt.

Att drabbas av matförgiftning kan leda till allvarliga konsekvenser för den enskilde i form av sjukdomar och i värsta fall även dödsfall. I media har man nyligen uppmärksammat det stora antal personer som det senaste året drabbats av sjukdom kopplat till Campylobakter. Det finns idag en tendens att flytta ansvaret för att undvika matförgiftning från producenterna till konsumenterna och detta ställer krav på konsumenternas kunskap och beteende.

I sin nya avhandling visar Marie Lange på brister i hygienkunskaperna hos unga konsumenter. I en studie genomförd bland elever i årskurs nio saknade var femte elev kunskap om att kyckling alltid behöver vara genomstekt. Nästan hälften av eleverna ansåg det vara okej att smaka på rå köttfärs trots att Livsmedelsverket redan för tio år sedan gick ut med informationen att till och med ett smakprov av kontaminerad köttfärs kunde vara farligt och innebära en risk att drabbas av EHEC. Nästan hälften av eleverna trodde också att +8 grader var en bra kylskåpstemperatur, vilket är fyra grader över de +4 grader som rekommenderas.

Eleverna saknade även kunskaper gällande vikten av handtvätt och att undvika korskontaminering (där bakterier från ett storts livsmedel förs över till ett annat), vilka båda är bland de viktigaste momenten för att undvika matförgiftning. Studien visar att pojkar, särskilt de som sällan eller aldrig lagar mat hemma, löper en större risk att drabbas av allvarlig matförgiftning.

– Resultatet i avhandlingen visar att unga konsumenter behöver bättre hygienutbildning och att grundskolans ämne hem- och konsumentkunskap behöver lyfta fram livsmedelshygien på ett tydligare sätt i undervisningen och då bli mer kopplat till elevernas vardag, säger Marie Lange, doktorand vid institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet.

Till exempel värmer många elever mat dagligen, ofta i mikrovågsugn, men uppvärmning är ett riskområde som ofta saknas i skolans undervisning eftersom den tillagade måltiden enligt traditionen äts upp under lektionen.

Undervisningen i hem- och konsumentkunskap behöver bli bättre på att ta upp frågor kring vardagspraktiker kopplat till risk såsom handtvätt, korskontaminering, upphettning och kylförvaring för att öka elevernas möjligheter till lärande. Lärarna behöver bli mer reflekterande och ta del av uppdaterad information samtidigt som ansvariga myndigheter behöver bli tydligare i sin kommunikation och erbjuda skolan uppdaterad information och undervisningsmaterial, menar Marie Lange.