Drygt hälften av allt nötkött som kommuner köpte in till de offentliga köken förra året var importerat. Det visar en sammanställning som LRF har gjort över hur mycket svensk nötkött, kyckling och mejeriprodukter de offentliga köken köper, uppger Sveriges Radio P4 Halland.

Siffrorna baseras på försäljningen till omkring 100 kommuner och landsting mellan år 2012 och 2015. De visar att den svenska kycklingen har fått ett rejält uppsving jämfört med den utländska, till totalt 80 %. Även andelen svensk mjölk har ökat. Sämre går det för den svenska osten som minskar och andelen färskt, svensk nötkött har varit oförändrad under de senaste 4 åren. Detta innebär att hälften av allt nötkött som serverades av de offentliga köken förra året var importerat.

Resultaten i rapporten bekräftar de misstankar som presenteras i ett annat Sveriges Radio-program från den 18 april, P1 Kaliber, under rubriken ”Den svenska ekomaten som försvann”: Medan regeringen har ett uttalat mål att öka andelen ekologisk och svenskproducerad mat, är storkökens hyllor ofta fulla av importerade livsmedel.

I programmet påpekas att man i Sverige ofta tolkar EU:s upphandlingsregler på ett sätt som omöjliggör krav på närodlade råvaror. Samtidigt dras paralleller till Finland, ett land vars offentliga måltidsverksamhet är snarlik den svenska men där 70 procent av råvarorna i de offentliga köken är av finskt ursprung. En förklaring som ges är att man i Finland tolkar EU:s regler annorlunda – krav på närodlade råvaror är helt enkelt vanliga.

Sari Väänänen, projektledare på den finska, nationella utvecklingsenhet som jobbar för en hållbar matkedja för i synnerhet de offentliga köken, får av Kalibers reporter frågan om inte EU ”…är sura på Finland för att de aktivt jobbar för sina inhemska livsmedel”.
– Å nej, de är inte arga. De vill också att vi använder finska produkter, svarar Väänänen då.

Men även de svenska kommunerna tolkar reglerna olika. I Kaliber framhålls exemplet Ängelholm – en kommun vars offentliga gastronomi präglas av en hög andel närodlade råvaror. I upphandlingar ställer kommunen krav om bland annat tid till slakt, att kött inte ska vacuumförpackas och att djur ska bedövas helt innan det tappas på blod – allt för att maximera chansen att det är närproducerat.

I Sverige finns ingen tillförlitlig statistik över andelen inhemsk mat i de offentliga köken, kommunerna uppger endast vilka mål de har. När det gäller kött och mejeriprodukter finns emellertid LRF:s färska statistik att tillgå.