Hur och vad äter ungdomar i Sverige idag? Generellt bättre under veckan än på helgen, men för lite frukt och grönt och för mycket rött kött och chark. Var femte har övervikt eller fetma. Särskilt oroande är matvanorna hos ungdomar vars föräldrar har låg utbildningsnivå eller inkomst. Livsmedelsverket har presenterat sin nya kartläggning Riksmaten Ungdom, där över 3 000 barn och ungdomar från 131 skolor deltagit, i årskurs 5 och 8 samt gymnasiets andra år. Det har även gjorts en tilläggsstudie om äldre ungdomar som inte går i gymnasiet.

Svenska ungdomar äter hälften så mycket grönsaker och frukt som de skulle behöva, i genomsnitt knappt 250 gram om dagen. Färre än en av tio når upp till rådet att äta 500 gram frukt och grönt per dag. På grönsaksfronten har det visserligen skett en ökning, men det gäller inte frukten. Väldigt få är däremot rena veganer – 95 procent av ungdomarna äter det mesta. Veganism är vanligast bland flickor på gymnasiet där 2 procent skippar all mat från djurriket.

När det gäller godis, läsk, kakor och snacks kommer 17 procent av kalorierna härifrån. Det är mindre än 2003 när den senaste undersökningen gjordes (på barn), men fortfarande för mycket, enligt Livsmedelsverket. Det dricks även mindre läsk och saft än tidigare och mer vatten. Tjejer äter mer godis och choklad än killar, som däremot dricker mer läsk och saft. Killar på gymnasiet dricker mest läsk, storkonsumenterna dricker nästan en liter per dag. På gymnasiet dricker också en av tio energidrycker.

Fortfarande äter ungdomar, liksom människor i allmänhet, för mycket rött kött och chark, men här märks en viss nedgång i spåren av vegotrenden. Tjejer äter i allmänhet mer frukt och grönt och mindre kött än killarna, som äter mer kött ju äldre de är. På gymnasiet äter killarna dubbelt så mycket som flickorna, 140 gram per dag jämfört med drygt 70 gram. De flesta äter fisk och skaldjur, i snitt en och en halv gång i veckan. Här märks inga större skillnader mellan pojkar och flickor eller mellan årskurserna. Livsmedelsverket rekommenderar att man äter fisk 2 – 3 gånger i veckan.

När det gäller måltidsvanorna under veckan kan man se att ungdomarna äter nyttigare i veckorna än på helgen. Till helgen blir det mer godis och choklad, snacks, läsk och snabbmat, och därmed mer kalorier, medan det blir mer grönsaker, frukt och vatten på vardagarna. Fisk är vanligt på tisdagar, medan det är pannkaka som gäller på torsdagar. Och till fredagen toppar tacos listan över populäraste middagsrätten. Tvärtemot vad många kanske tror äter de flesta frukost, åtminstone på vardagar. På helgen är det lite färre. Favoritfrukosten är ostsmörgås med vatten eller mjölk.

Något som oroar är de ökande sociala klyftorna. Barn till föräldrar med låg utbildning äter mindre grönsaker och fisk än genomsnittet men dricker mer läsk. Däremot märks inga nämnvärda skillnader mellan ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund, vare sig när det gäller konsumtion av olika typer av livsmedel eller medelvikt.

I kartläggningen ingår även ett avsnitt om hur de svenska ungdomarna mår. Här framkommer att var femte lider av fetma eller övervikt. Problemen är vanligare bland barn till lågutbildade föräldrar, och i glesbygden. Dubbelt så många barn på gymnasiet upplever att de mår dåligt jämfört med barnen i årskurs åtta. Av de ungdomar som inte alls går gymnasiet mår 44 dåligt och 42 procent är överviktiga. Nästan var femte lider av fetma, jämfört med 6 procent bland ungdomar som går på gymnasiet.

De som ansåg att deras vikt var lagom minskade med årskurs bland både pojkar och flickor, i årskurs 5 tyckte 65 procent att de vägde lagom mycket, jämfört med 50 procent i årskurs 2 på gymnasiet. I årskurs 8 och 2 på gymnasiet ansåg fler pojkar än flickor att de vägde för lite medan fler flickor ansåg att de vägde för mycket. På gymnasiet märks också ökad polarisering mellan de som sitter stilla väldigt mycket och de som hårdtränar.

Livsmedelsverket har tidigare genomfört flera nationella matvaneundersökningar. Den senaste nationella undersökningen där barn ingick genomfördes år 2003 och den äldsta åldersgruppen i den undersökningen var barn i årskurs 5. Information om ungdomars livsmedelskonsumtion har inte samlats in sedan 1989. Sedan dess har både matvanorna och utbudet i butiken och i skolrestaurangen förändrats rejält – och långt ifrån bara negativt.