Skollunch i Sverige har införts stegvis från mitten av fyrtiotalet. De elever som fick skolmat hela skoltiden blev längre, studerade mer och fick högre inkomst, enligt en studie gjord vid Lunds universitet av forskare i medicin och nationalekonomi.
– I dag tar vi kanske skolmaten i skolan för given. Men faktum är att det var en mycket medveten satsning när Sverige införde gratis skolmat en gång i tiden. Maten skulle vara varm och näringsriktig, i stället för de smörgåsar som barnen fick med sig till skolan. Men påverkade den nya skolmaten elevernas välmående ur ett långsiktigt perspektiv? Det ville vi ta reda på, säger Petter Lundborg, professor i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet till statliga Vetenskapsrådets sajt forsknings.se.
Resultatet av studien blev alltså att skollunchprogram har betydande långsiktiga fördelar för elevernas utbildning, allmänna hälsa och livstidsinkomst.
– Vår studie visar att övergripande insatser som ger barn och unga i skolåldern näringsrika måltider kan ses som en långsiktig investering. Med andra ord: att gemensamt se till att barn äter bra, lönar sig även längre fram i livet vad gäller hälsa, utbildning och inkomster, säger Dan-Olof Rooth, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet till forskning.se.
Studien visar bland annat att både pojkar och flickor som tog del av skolmåltidsprogrammet under hela sin skolgång blev längre än de som inte hade tillgång till programmet, vilket tyder på vikten av näringsriktiga måltider. Elever som fick skolmat under hela grundskolans nio år blev nästan 1 cm längre, utbildade sig längre och gick oftare på universitet jämfört med elever utan tillgång till programmet.
När det gäller livstidsinkomst kunde forskarna visa att skolmaten gav betydande långsiktiga fördelar, där de som fick skolluncher under hela grundskoleperioden fick tre procent högre livstidsinkomst jämfört med de som blev utan.
– Vi ser också en del intressanta olikheter i effekterna, där barn från fattiga hushåll gynnas mest, även om barn från alla hushåll gynnas i viss utsträckning. Elever från fattiga familjer har sex procent högre livstidsinkomst och elever från de andra hushållen har ungefär två procent högre livstidsinkomst. Reformen gynnade alltså alla elever, från såväl fattiga som rika familjer, säger Petter Lundborg.
Resultaten hänger ihop: eleverna åt bra mat i skolan, de blev längre och skaffade sig mer utbildning, vilket kan förklara en stor del av varför de fick en bättre inkomst genom livet. Forskarna fann dock inga långsiktiga effekter på dödlighet, sjuklighet eller sjukfrånvaro, skriver forskning.se.
Effekter av skolmåltidsprogram kan också uppstå genom faktorer som inte har med näring att göra. Därför samlade forskarna även in data om skolfrånvaro från kommunarkiv i Sverige. Forskarnas analys visar att införandet av skollunchprogrammet inte ledde till några förändringar i skolnärvaron, som redan var hög innan skolmåltiderna infördes.
– En rimlig tolkning av våra resultat är att eleverna blev bättre rustade att ta till sig skolundervisningen när de åt en näringsrik lunch. Det överensstämmer med en tidigare studie, där man fann att testresultaten bland elvaåringar ökade redan under det första året efter införandet av näringsrika skolmåltider i samband med Jamie Oliver-kampanjen i Storbritannien, säger Dan-Olof Rooth till forskning.se.
Petter Lundborg och Dan-Olof Rooth – som genomfört studien tillsammans med läkaren Jesper Alex-Petersen – menar att deras resultat är relevanta för många västländer i dag, även om det svenska skollunchprogrammet rullades ut under 1950- och 1960-talen. Programmet infördes i ett rikt land, där skolbarn inte saknade mat på bordet, men där föräldrarna saknade kunskap om hälsosamma matvanor. Reformen gjorde skolmaten näringsriktig och lika för alla.
– Det är av betydelse för många länder än i dag, eftersom att skolmåltiderna och deras näringsinnehåll – samt varande eller icke varande – är en ständigt återkommande fråga. Våra resultat visar betydande långsiktiga ekonomiska fördelar med den svenska skolmaten. Den ger mycket ’bang for the buck’ – det är ytterst välinvesterade pengar, säger Petter Lundborg.