Resultaten visar att upprepad exponering av växtbaserade livsmedel ökade barnens intag. De barn som tidigt introducerats för vegetabilier, som frukt, grönt och baljväxter, åt fortfarande betydligt mer frukt och grönt än sina jämnåriga vid 1-1,5 års ålder. Inga negativa effekter kunde påvisas.

– Resultaten bekräftar liknande tidigare forskning men vi har gjort den första randomiserade studien och därtill också visat att det fungerar i hemmamiljö och under längre tidsperiod än vad som tidigare gjorts, säger Ulrica Johansson, doktorand på Umeå universitet.

Studien slår även fast att dålig kost under den första tiden i barnens liv, bland annat högt intag av protein, lågt intag av frukt och grönsaker och hög andel mättat fett ökar risken för fetma, blodfettrubbningar, typ 2 diabetes och högt blodtryck senare i livet, samt att kostråden till små barn i dag snarare grundar sig i tradition än vetenskap.

OTIS-studien påbörjades 2015 och leds av Torbjörn Lind, universitetslektor, överläkare vid Institutionen för klinisk vetenskap, pediatrik på Umeå Universitet. Till studien rekryterades 250 friska spädbarn från Umeå och dess omnejd. Bakom studien ligger även barnmatstillverkaren Semper, Region Västerbotten och Oskar-stiftelsen.

Det nya Nordiska köket lanserades av Nordiska ministerrådet i Köpenhamn där flera kända kockar skrev på ett manifest 2004, exempelvis Mathias Dahlgren från Sverige och René Redzepi från Danmark. Det nya nordiska köket vill främja de nordiska råvarornas kvalité och ursprung genom säsongsbaserad mat som är bra för miljön och hälsan. Det innebär det ett större intag av frukt, bär, grönsaker, fullkornsprodukter, fisk, fleromättat fett som rapsolja och mindre intag av socker, salt, mättat fett, kött och köttprodukter och importerad mat.