Sockerskatt, sänkt moms på nyttig mat eller skolfrukt – vad hjälper egentligen för att få en hel befolkning att äta bättre?  I flera andra länder används styrmedel som just skatt på drycker med tillsatt socker, sänkt moms på nyttig mat eller nationella skolfruktsprogram för att uppmuntra befolkningen att äta hälsosammare.
Även styrmedel som påverkar ”matmiljön”, alltså utbud, prissättning, tillgänglighet, marknadsföring och sociala normer, kan ha inverkan på vad vi äter. Detta enligt Livsmedelsverket, som gjort en studie kring vilka styrmedel som kan påverka befolkningen att äta nyttigare.
Genomgången visar att styrmedel som skatter på drycker med tillsatt socker eller annan ohälsosam mat, sänkt moms på hälsosam mat och skolfruktsstöd kan ha effekt på konsumtionen. Även nudging, det vill säga olika sätt att puffa för de hälsosammare valen, kan ha effekt. Många länder både inom och utom Europa har  infört olika typer av styrmedel för att påverka matmiljön och på så sätt främja en mer hälsosam livsmedelskonsumtion. Enligt studien kan dessa medel också påverka positivt.
EU:s skolfruktsstöd erbjuder ekonomisk ersättning till skolor som delar ut och undervisar om frukt och grönsaker under skoltid. Idag används stödet av alla EU:s medlemsländer utom Sverige. Överlag visar forskningen att EU:s skolfruktsprogram har ökat intaget av frukt bland barn och unga.
– Vi tycker det vore positivt om Sverige använde EU:s skolfruktsstöd. Det skulle underlätta för elever att äta mer frukt. Idag äter nästan alla ungdomar i Sverige för lite frukt och grönt, säger Livsmedelsverkets Åsa Brugård Konde i ett pressmeddelande.
85 av WHO:s 194 medlemsstater har infört punktskatter på drycker med tillsatt socker.
– Eftersom läskskatt finns i så många länder finns det mycket forskning på effekten, och den visar att skatt bidrar till att minska konsumtionen av drycker med tillsatt socker, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.
Däremot är det relativt få länder som infört en bredare skatt på ohälsosam mat eller sänkt moms på nyttig mat. Det finns därför få utvärderingar av effekten. Samtidigt visar modellstudier att prisförändringar, både höjningar och minskningar, kan ha effekt på livsmedelskonsumtionen.
De styrmedel som undersökts i rapporten har införts och utvärderats i olika utsträckning. När det gäller reglering av marknadsföring, utbud, priskampanjer och placeringen av livsmedel i butik används det endast i ett fåtal länder. Det behövs mer forskning för att kunna säga om, eller hur stor effekt den typen av styrmedel har, skriver Livsmedelsverket.
Livsmedelsverket har fått regeringens uppdrag att tillsammans med livsmedelsbranschen undersöka och skapa förutsättningar för en överenskommelse om att sänka salt- och sockerhalten i livsmedel, samt att ta fram kunskapsunderlag om hur intaget av energitäta och näringsfattiga livsmedel kan minska.