För att räkna ut hur klimatvänlig den odlade laxen är har forskarna mätt klimatavtryck per näringsinnehåll istället för per kilo.
– Generellt brukar man titta på klimatavtrycket per viktenhet men det har diskuterats i många år om det verkligen är en bra enhet att mäta funktionen av mat i. Vi har räknat klimatpåverkan per kilo men i förhållande till hur näringsrik produkten är. I praktiken får då väldigt näringsrika livsmedel lägre klimatpåverkan, säger Elinor Hallström som är forskare inom hållbar nutrition på Rise och en av forskarna bakom studien, till SVT Nyheter.
Friederike Ziegler forskar om hållbar sjömat och har också varit med och gjort undersökningen. Hon säger följande till TV-kanalen:
– Det blir väldigt konstigt att jämföra ett kilo kött med ett kilo bröd till exempel. Det fyller helt olika funktioner i kosten. Att mäta på det här sättet har ju också sina brister, men det speglar bättre den diversitet som finns.
Enligt Friedrike Ziegler har den norska laxen dessutom väldigt låga halter av tungmetaller – dioxinhalten kan exempelvis ligga 10-20 gånger högre i vildfångad lax från Östersjön – och användningen av antibiotika i samband med uppfödningen är väldigt låg.