Göteborgs stad gör ännu en revolutionerande insats på matsvinnsfronten! Nu är de först ut i landet med att upphandla ett ramavtal för livsmedel med kort bäst före-datum för att minska matsvinnet. Ramavtalet är ett komplement till gällande livsmedelsavtal, skriver Livsmedelsverkets Måltidsbloggen.

Tack vare den omskrivna Göteborgsmodellen, som senare blev en nationell modell, har Göteborgs stad lyckats halvera matsvinnet i storköken mellan 2017 och 2019. Ett projekt startades under 2019 där fem kök fick testa att köpa in livsmedel med kort hållbarhet. Testet föll väl ut och efter en utvärdering beslutade man att göra en upphandling, skriver Måltidsbloggen.

Göteborg gjorde först en ”Request for information” för att få in synpunkter och svar på frågor från potentiella leverantörer om marknadens lösningar  för livsmedel med kort hållbarhetsdatum. Sedan gjordes upphandlingen och Meal Makers var det enda företaget som då lämnade ett anbud.  Avtalet gäller Göteborgs stad med nio kranskommuner, däribland Ale, Härryda, Kungälv och Tjörn.

Beställningen sker via leverantörens hemsida där utbudet styrs av vad olika ingående producenter kan erbjuda med kort datum och var i Sverige leverans kan ske av ett aktuellt parti. Beställning kan göras av skolor, förskolor och äldreboenden som lagar fler än 800 portioner per dag.  Leveranser kommer på helpall, halvpall eller kvartspall. I Härryda ser man en stor fördel i möjligheten att köpa hel pall för skolor med många elever – tack vare detta har man bland annat kunnat servera certifierad lax till hela gymnasiet, vilket är något som stått högt på elevernas önskelista. Det handlar om “vanliga” produkter som man behöver.

I första hand handlar inköpen om frysvaror som pannkakor, fiskburgare och kycklingburgare. Men även pasta, sylt, saft och konserver. Det går inte att köpa färskvaror som frukt och grönsaker på handelsplatsen. Att det primärt erbjuds fryst mat och kolonialvaror, alltså mat som inte är färsk som till exempel köttfärs, är inte så konstigt. Den typen av mat, som exempelvis kan vara märkt med sista förbrukningsdag, måste helt enkelt konsumeras så snabbt att det sällan kan hanteras av kommun och producent. Det viktiga är ju inte var svinnet uppstår utan att alla steg i livsmedelskedjan arbetar med att minska onödig miljöbelastning och ta tillvara livsmedel som resurs istället för att kassera den.

Ännu går det inte säga hur stora besparingar projektet ger i pengar och mängd ”räddad” mat. Avtalet gäller till och med oktober 2022 och projektet kommer att utvärderas. Upphandlingsmyndigheten hoppas att detta goda exempel sätter fart på en utveckling med fler aktörer på marknaden. Initiativet visar att det inte finns några hinder för att upphandla mat med kort hållbarhet, skriver Måltidsbloggen.