Kommunens beslut kommer att gälla från 1 oktober.
Lärare i Kungälv nekas skolmat
Kungälvs kommun har beslutat att lärare, skolpersonal och andra kommunanställda inte längre ska kunna betala för skollunchen och sitta med och äta i skolmatsalen. Skälen uppges bland annat vara säkerhet och risk för sned konkurrens.
– Man tror inte att det är sant, säger Magnus Haglund, rektor på gymnasiesärskolan Trekungagymnasiet till SVT.
Det var Kungälvs-posten som var först med att berätta om Kungälvs kommuns beslut att dra in möjligheten för kommunanställda att köpa och äta skollunchen i matsalen.
– Det är verkligen inte ett genomtänkt beslut, det kommer att få stora konsekvenser för miljön i matsalen, säger Magnus Haglund till SVT.
I nuläget är det cirka 200 av skolpersonalen i kommunen som har möjlighet att betala 60 kronor för lunchen och sitta med eleverna i skolmatsalen, men det är i genomsnitt bara 30 procent som utnyttjar möjligheten. Om dessa lärare försvinner kommer miljön att bli mindre trygg, tror Magnus Haglund.
– Vi har haft skolinspektionen här på besök som påpekat att skolmatsalen redan nu är en otrygg plats. Hur ska det då bli om ännu fler lärare försvinner från matsalen? säger han.
De nya reglerna införs bland annat på grund av konkurrenslagstiftning. Andra aktörer som säljer mat ska inte påverkas av att det går att köpa en billig lunch för 60 kronor i skolan.
– Det är också ett lagkrav att vi inte får ha en stadig överproduktion av måltider, säger Anna Vedin (M), utbildningsråd i Kungälv till SVT.
Hon säger också att det är en ”säkerhetsfråga” eftersom det kan vara svårt att veta om obehöriga kommer in i skolan. Dessutom, tillägger hon, kommer de pedagogiska luncherna att fortsätta.
Men enligt Magnus Haglund är det många som känner uppgivenhet och besvikelse.
– Om personalen inte kan sitta i matsalen, ska de då sitta i personalrummen? De rummen är inte förberedda för det och det är trångt redan som det är, säger han.
Även Anna-Karin Quetel, nutrionist på Livsmedelsverket, är starkt kritisk till beslutet.
”Beslutet att inte låta alla lärare äta tillsammans med eleverna är ett tydligt uttryck för att måltiderna inte ses som en del av utbildningen. Att jämföra måltiden i skolan med en lunch på valfri restaurang i närområdet är fel. Måltiden i skolan har ett uppdrag, den ska visa vägen mot hållbar livsstil, ge alla barn samma chans till hållbara matvanor, uppmuntra till positiva sociala relationer och ge näring och mättnad för att klara hela skoldagen. Det uppdraget har inte lunchrestaurangen på stan, här finns ingen konkurrens. Att se skolmåltider för lärare som en ’överproduktion’ är ett misstag”, skriver hon på Livsmedelsverkets Måltidsblogg.