En norsk skolmatsdebatt har blossat upp. Det ena lägret, företrätt av Arbeiderpartiets Cathrine Caffey, vill införa varma skolmåltider. I det andra finns Liberalistenes Petter Holone som menar att man inte ska ”kasta bort pengar på ett icke-existerande problem”.

Arnt Steffensen, ledare i det norska Kost- och näringsförbundet Delta, skriver i en debattartikel i den norska nättidningen Budstikka att ”Det handlar om något mer grundläggande: Att värna om dem som faller utanför.”

Magasin Måltid berättade nyligen om hur norska skärgårdskommunen Vega, som första, norska kommun, infört varma skolmåltider till alla barn, på initiativ av en svensk som är bosatt i kommunen. Men fortfarande förlitar sig de flesta, norska skolbarn på att föräldrarna gör en matlåda åt dem varje dag.

En Norstat-undersökning från 2017 visade att 51 procent av de som arbetar inom den norska grundskolan flera gånger i veckan uppelever att eleverna är okoncentrerade eftersom de inte har ätit tillräckligt med mat under skoldagen. Bara en av fem lärare menar att samtliga elever har matlåda med sig varje dag Samtidigt har den norska Folkhälsomyndigheten påpekat at de sociala klyftorna ökar i Norge, skriver Steffensen.

Som alltid i den norska skolmatsdebatten är Sverige förebilden. Steffensen påpekar att det dock tagit 70 år för svenskarna att komma dig man i dag är och påpekar att det lika gärna kan handla om att man serverar en skiva grovbröd med ost på morgonen. Frukost serveras nämligen inte heller i alla norska kommuner, även om antalet växer.

”Argumenten kring skolmat handlar om gemenskap kring bordet och mindre mobbning. Det handlar om folkhälsa, att få goda kostvanor som eleverna tar med sig vidare i livet. Men det handlar också om social utjämning,” skriver Steffensen.