Ny statistisk visar att andelen svenska, animaliska livsmedel – alltså ägg, kött och mjölkprodukter, ökar i landets offentliga kök. Den nedåtgående trenden för svensk ost har vänt samtidigt som köttets uppgång har bromsat in, skriver ATL. Andelen svenska, animaliska livsmedel låg på 67 procent 2017, jämfört med 64,5 procent 2015 och 59,9 procent 2013. Den kraftigaste ökningen står fågelprodukterna för, alltså sådant som kycklingköttbullar och kycklingkorv.

– Som med all djuruppfödning spelar diskussion eom antibiotika en stor roll och kycklingen vinner även på klimatdebatten, säger Pirjo Gustavsson på LRF till ATL.

Värdet på hela den offentliga livsmedelsmarknaden uppskattas till 8 miljarder kronor. Den svenska volymen av detta är 83 procent, men den svenska värdeandelen är ”bara” 67 procent, vilket beror på mjölken – volymen av denna är större än värdet, enligt Pirjo Gustavsson.

När det gäller svensk ost har den nedåtgående trenden vänt uppåt, men fortfarande är två tredjedelar av osten inom den offentliga sektorn importerad, både värde- och volymmässigt, enligt ATL.

När det gäller kött och köttprodukter har det skett en inbromsning av ökningstakten. Sett över en femårsperiod har det svenska köttet ändå haft vad Svensk Kötts vd Elisabet Qvarford beskriver som ”en fantastisk ökning”, till dagens värdeandel på 62,3 procent.

Civilminister Ardalan Shekarabi säger till ATL att han inte är nöjd med utvecklingen, med tanke på den knappa värdeökningen, trots att den går åt rätt håll, samt att han kan tänka sig ytterligare skärpningar av upphandlingslagen inom de närmaste åren så att det blir obligatoriskt att ställa krav i enlighet med svensk djurskyddslagstiftning – vilket skulle ge de svenska, animaliska produkterna en kraftig fördel jämfört med nästan samtliga importerade alternativ.

Rapporten är gjord av DKAB på uppdrag av LRF.