Riksmaten Ungdom är den första nationella undersökningen i Sverige över ungas matvanor. Det är Livsmedelsverket som tagit initiativ till kartläggningen och under de närmaste 10 månaderna ska cirka 3000 ungdomar delta.

250 slumpmässigt utvalda skolor har bjudits in till att delta i undersökningen, och responsen från de inbjudna skolorna är positiv, skriver Livsmedelsverket.

– Vi hoppas att även eleverna tycker det är kul och viktigt att bidra till forskning och att så många som möjligt vill delta i undersökningen. Resultatet blir ett mycket viktigt underlag för hur vi ska jobba framåt för barn och ungas hälsa, säger Anna Karin Lindroos, risk- och nyttovärderare på Livsmedelsverket.

Från och med nu och fram till sommaren 2017 turnerar Livsmedelsverket runt till grund- och gymnasieskolor över hela Sverige, från Skåne till Lappland. Denna vecka är det Strömsund, Arvidsjaur och Umeå som får besök.

Vid datainsamlingen får elever i årskurs 5 och 8 samt år 2 på gymnasiet rapportera vad de äter och svara på enkätfrågor. Dessutom samlas blod- och urinprover från cirka 1000 elever in, för att se om det finns unga i Sverige som riskerar att få i sig för lite näringsämnen eller för mycket miljögifter från maten. Eleverna får även bära en mätare för att registrera fysisk aktivititet.

– Vi har redan sett tecken på det finns utrymme för förbättringar, till exempel vad gäller andelen frukt och grönt i ungas kost och hur mycket de rör på sig. Det kan skilja sig mycket mellan ungdomar. Det är viktigt att identifiera riskgrupper för att kunna främja en bättre och mer jämlik hälsa bland unga, säger Anna Karin Lindroos.

Riksmaten Ungdom är den femte rikstäckande undersökningen som Livsmedelsverket genomför men den första studien med fokus på barn och ungdomar i den här åldersgruppen. Resultaten från undersökningarna används för att studera matens betydelse för hälsa och sjukdomar, utveckla kostråd och ta fram underlag för lagstiftning, skriver Livsmedelsverket.