Nyheter / Uppåt för sötvattensfisk i WWF Fiskguiden

Uppåt för sötvattensfisk i WWF Fiskguiden

Torsk och tonfisk mår fortsatt dåligt, enligt WWF Fiskguiden 2022 och i Östersjön är det fortsatt torskfiskestopp. Skarpsillen i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön mår sämre och hamnar på gult ljus. För strömmingen i Östersjön har läget också försämrats. Däremot är det uppåt för många sötvattensfiskar. Det visar WWFs tjugonde fiskguide som släpps idag, skriver WWF i ett pressmeddelande.

En ändring i den nya guiden är att certifieringar som MSC, ASC och KRAV inte automatiskt får grönt ljus. WWF rekommenderar i första hand att följa Fiskguidens råd med arter på grönt ljus – och i andra hand välja certifierade fiskprodukter.

Några av de positiva nyheterna är att flera sötvattensfiskar får grönt ljus. Det handlar bland annat om regnbåge odlad i svenska vatten, röding som odlas i dammar i Europa samt siklöja fiskad i Vättern. Grönt ljus får också odlade blåmusslor från Tyskland liksom odlade blåmusslor från svenska och danska vatten som sedan tidigare har grönt ljus.

Skarpsill fiskad i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön går från grönt till gult ljus. Bara cirka 10 procent av skarpsillen går till mänsklig konsumtion.

– Mängden lekmogen fisk i beståndet har minskat och fiskdödligheten på grund av fisket har ökat, säger Inger Melander, ansvarig för Fiskguiden.

Torsken har fortsatt ett väldigt tufft läge. Bestånden i Östersjön och Nordostatlanten har rött ljus medan torsken i Barents hav ligger på gult. Handlinefångad torsk fiskad utanför Färöarna hamnar på gult ljus. Det innebär att det inte finns någon torsk på grönt ljus i år.

I årets guide har läget för skrubbskädda (flundra) fångad med garn och trål i Arkonahavet och Bornholmshavet försämrats. Den går från gult till rött ljus på grund av fiskets negativa påverkan på torskbeståndet, bifångst på tumlare och problem med fisk som slängs överbord (utkast).

Liten hälleflundra (blåkveite) fiskad i nordvästra Atlanten i grönländsk ekonomisk zon med långrev flyttar sig från gult ljus till rött. Det beror på för högt satta kvoter och att fisket påverkar känsliga och hotade arter.

Fortsatt rött ljus råder för ål, amerikansk hummer och sötvattenskräftor odlade i Kina. Också nordhavsräkan har rött ljus i både svenska, danska och norska vatten på grund av problem med bifångster och bristande kontroll. Lax som fiskas med långrev i Östersjön har också rött ljus. Arter som bör undvikas helt är hajar (pigghaj) och rockor eftersom de saknar gröna eller gula alternativ i guiden.

–Vi behöver få en ökad spårbarhet från hav till tallrik. Livsmedelskedjorna, inköpare och restauranger kan bidra genom att välja bort arter med rött ljus och öka andelen sjömat med grönt ljus, säger Inger Melander, WWFs expert på fiske och marknad.