I undersökningen Riksmaten Ungdom analyserades hur mycket av olika näringsämnen ungdomarna får i sig via maten, och halterna av vitaminer och mineraler i deras blod och urin. Det är första gången en sådan stor undersökning görs i Sverige.
– Vi såg att ungdomar som har föräldrar med kort utbildning får i sig mindre av flera viktiga ämnen, som D- och C- vitamin, folat, järn och jod, än barn som har föräldrar med längre utbildning, säger Anna Karin Lindroos nutritionist på Livsmedelsverket.

Resultaten är inte oväntade i och med att dessa ungdomar äter mindre frukt, grönsaker och fisk. Även om de flesta ungdomar inte har näringsbrist, kan matvanor med för lite grönt, fullkorn och fisk leda till ohälsa på sikt.

Generellt får de flesta ungdomar tillräckligt av vitaminer och mineraler, med undantag för järn. Nästan var tredje tjej i årskurs 8 och 2 på gymnasiet hade låga järndepåer, vilket tyder på järnbrist.
– Det beror på att tjejer behöver nära dubbelt så mycket järn som killar, samtidigt som de ofta äter mindre kött. Tjejer som vill hålla nere på köttet behöver därför fylla på med järnrik vegomat, som linser, bönor, fullkorn och fröer, säger Anna Karin Lindroos.

Nio av tio äter för lite fullkorn, de flesta ungdomar skulle behöva äta dubbelt så mycket. Trenden att minska på kolhydrater är varken bra för hälsan eller miljön. Det viktiga är att välja bra kolhydrater, i form av fullkornsprodukter.

En annan trend är att äta mycket protein, särskilt bland unga som tränar mycket.
– Alla ungdomarna i undersökningen fick tillräckligt med protein, även de som inte åt kött. Det är bra att veta för de unga killar som tar proteintillskott, ofta helt i onödan, säger Anna Karin Lindroos.

RESULTAT I KORTHET

• De flesta får tillräckligt med vitaminer och mineraler, men många tjejer får för lite järn.
• 9 av 10 äter för lite fullkorn, skulle behöva äta dubbelt så mycket.
• Hälften äter för mycket socker, nästan alla äter för mycket salt.
• Alla får tillräckligt med protein, även de som inte äter så mycket kött.
• De flesta får för lite fleromättat fett och för mycket mättat.

FAKTA OM RIKSMATEN UNGDOM 2016-17

• Drygt 3 000 barn och ungdomar deltog, i åk 5, 8 och åk 2 på gymnasiet
• Drygt 1 000 elever lämnade blod- och urinprov
• Ungdomarna registrerade vad de åt och drack
• Besvarade enkät om levnadsvanor
• Hade på sig en aktivitetsmätare i en vecka
• Mätte längd och vikt

Framöver kommer fler fördjupade analyser att göras utifrån resultaten från Riksmaten Ungdom, bland annat av ungdomars fysiska aktivitet, socioekonomiska skillnader och skolmåltidernas betydelse för matvanorna.